Dominikanerna i Finland1249 venit conuentus Finlandiam |
År 1249 anlände konventet till Finland. Så står det i en årsberättelse i det svenska dominikanklostret i Sigtuna. Finlands första dominikankloster byggdes i utkanten av en liten stad. Senare fick den staden namnet Åbo. Dominikanbröderna kom till klostret från kloster i olika delar av Sverige - dagens Finland utgjorde ju den östra rikshalvan i det svenska riket. När medlemmarna i stadens domkapitel för första gången fick möjlighet att rösta om vem som skulle bli Finlands biskop valdes dominikanfadern Johannes (1286) från Sigtuna. Sedermera blev han ärkebiskop i Uppsala.
Att ett konvent grundades i Finland innebar att vårt land inlemmades i det system av interna och internationella kontakter som fanns i Skandinavien. Eftersom varje konvent vid sidan av en prior hade en lektor som ansvarade för undervisningen i klostret innebar det att det område som idag kallas Åboland tidigt fick en man som hade fått sin utbildning vid en av högskolorna i Europa. (Källa: C. J. Gardberg, Veritas Totuus, Turun dominikaanit keskiajalla, Schildts, 2005, s. 22)
Klostrets inverkan förblev stor i Västra Finland fram till att Gustav Vasa och Mikael Agricola inledde lutherifieringen av Finland. Domikanbröderna predikade ivrigt på finska. På 1300-talet blev den dominikanska liturgin officiellt antagen i Katolska kyrkan i Finland. Det bevisar Missale Aboense, den första boken som trycktes för Finland (Lybeck 1488). Genom klostret kunde begåvade unga män få möjlighet att studera vid europeiska universitet - Paris, Oxford, Köln och Rom.
Klostrets inverkan förblev stor i Västra Finland fram till att Gustav Vasa och Mikael Agricola inledde lutherifieringen av Finland. Domikanbröderna predikade ivrigt på finska. På 1300-talet blev den dominikanska liturgin officiellt antagen i Katolska kyrkan i Finland. Det bevisar Missale Aboense, den första boken som trycktes för Finland (Lybeck 1488). Genom klostret kunde begåvade unga män få möjlighet att studera vid europeiska universitet - Paris, Oxford, Köln och Rom.
|
När dominikanen Martti Skytte, medeltidens sista katolska biskop i Finland, skickade Mikael Agricola till Tyskland var det en fortsättning på en lång tradition. Just den gången gick färden ändå till universitetet i Wittenberg, där en viss Martin Luther var professor. Skytte kände djup sympati för dennes tankegångar. Biskopens beslut fick omfattande följder och tyvärr ledde genomförandet av Luthers reformation i Finland också till att dominikanklostret stängdes. Kung Gustav Vasas beslut stadfästes vid riksdagen i Västerås år 1527:
|
År 1961 vigdes Martti Voutilainen till präst i dominikanorden. Det var den första katolska prästvigningen i Finland på mer än 400 år. |
Fogdarna ålades att hålla ordning på tiggarmunkar och ståtare, som föra kringom landet mycket bedrägeri och lögn. Riksdagen bestämde att munkarna inte fick vandra mer än fem veckor åt gången, vilket skulle bevisas med brev från fogde och borgmästare vid avfärd och genom att uppvisa sig för dessa inom utsatt tid.
Tiggarmunkarna förbjöds med andra ord att tigga.
Tiggarmunkarna förbjöds med andra ord att tigga.
Tio år senare, år 1537, brandhärjades klostret i Åbo. Några bröder lät då anställa sig som lutherska präster. Michael Michaelis (Carpela), kyrkoherde i Tövsala, var den sista av de forna dominikanerna i Finland. Hans son Matts Michaelis, som efterträdde sin far som kyrkoherde i Tövsala församling, dog år 1592. Gardberg konstaterar att man kan tänka sig att de dominikanska traditionerna i Åbo stift levde kvar till dess (op.cit., s.71).
Anno 1949 redivivus
År 1946 fattade Heliga Stolen beslutet att inrätta en forskningscentral underställd dominikanorden i Helsingfors. Beslutet förverkligades år 1949, jämnt 700 år efter att dominikanerna första gången hade etablerat sig i Finland. Centrets första direktor blev pater André Bonduelle. Följande år grundades stiftelsen Studium Catholicum, som invigdes den 15 november 1950. År 1956 började man publicera tidskriften Documenta. År 1961 vigdes Martti Voutilainen till präst i dominikanorden. Det var den första katolska prästvignignen i Finland på mer än 400 år. Sedan 1964 verkade pater Martti Voutilainen i Helsingfors. Under hans ledning flyttade verksamheten till större lokaliteter på Riddaregatan. Nya Studium invidges år 1966 och på Riddaregatan fanns både ett bibliotek och ett kapell, som fick St Olav till skyddshelgon. I våningen ovanför inrättades brödernas bostad och därmed fick dominikanerna igen ett eget hus. Pater Martti Voutilainen avled år 2001, men har har fått efterföljare, först i form av utländska dominikaner som har kommit till Finland. I september 2008 genomfördes en omfattande renovering av Studium Catholicum och kapellet återinvigdes, nu med helige Olav och helige Dominicus som skyddspatroner. År 2009 firades dominikanernas Finlandshistorias 760-årsjubileum.
År 2015 vigdes dominikanbroder Gabriel Salmela till präst i Lojo av Teemu Sippo SCJ, Finlands första inhemska katolska biskop sedan medeltiden. År 2016 firade dominikanorden världen över 800-årsjubileum och Studium markerade ett halvt sekel på Riddaregatan med en fotoutställning.
Lär mer om Studiums historia på finska här.
År 2015 vigdes dominikanbroder Gabriel Salmela till präst i Lojo av Teemu Sippo SCJ, Finlands första inhemska katolska biskop sedan medeltiden. År 2016 firade dominikanorden världen över 800-årsjubileum och Studium markerade ett halvt sekel på Riddaregatan med en fotoutställning.
Lär mer om Studiums historia på finska här.
